mittheart

har haft tid att fundera lite ikväll. och jag har insett att jag har dåligt samvete för en sak som hände i helgen, samt ett par sms jag fått idag. när jag tänker mig in i dina skor så förstår jag inte hur världen kan vara så orättvis. vem bestämmer egentligen vilka det ska gå bra för? vem bestämmer vilka som passar ihop och vem som alltid ska hamna i skiten och bli sårad. förut trodde jag att; om jag bara stängde av och tog mig igenom det värsta så skulle allt lösa sig, men det spelar ingen roll hur stark jag är, hur mycket skit jag tar och hur mycket jag går igenom. det kommer ändå alltid att finnas orättvisor i vårt samhälle. är inte jag ledsen så är någon annan det. blir inte jag tvungen att ta skit så blir någon annan det. även om ingen gör fel, så fungerar världen på ett sådant sätt att någon endå alltid blir ledsen, sårad, övergiven. för ett par månader sedan hade jag varit tacksam över att vara stark och slippa bry mig om allt skit. men idag när jag har nått den punkten, så inser jag att det aldrig kommer att ta slut endå. tänk om jag kunde vara lika självisk som ni, då hade jag sluppit ta er skit från början, men framförallt hade jag sluppit att sitta här och fundera över hur orättvis världen är.

och du, du som är världens underbaraste människa. varför räcker inte det goda åt dig? jag har så förbaskat dåligt samvete för din skull, och jag hade önskat att byta plats med dig, för du är verkligen värd en plats i ljuset.

fråga inte.