att inse
oj. tror jag precis börjat fatta att det är påväg att ta slut. min skoltid alltså. min trygga skoltid. den tiden man bara vet att man ska vara i skolan och liksom automatiskt ställer klockan på rätt tid kvällen innan, packar ner böcker och funderar på om man kan läxan tillräckligt bra. tänk att det har inte gått en höst på 13år som jag inte börjat skolan. jag kommer känna mig helt tom när hösten är här.
jag börjar också förstå att jag snart åker. lämnar sverige och siktar på nya äventyr och erfarenheter. jag börjar förstå att jag måste lämna min snuff på obestämd framtid, och det gör ont i mig varje gång jag tänker på det. jag kommer få leva utan godnatt-sms, pussar på pannan, en varm kropp tättintill och en personlig ögonbrynsnoppare. det är tungt. sjukt tungt.
jag kommer sakna er alla,
men mest av allt min max.
