tears.

fan vad längesen det var. skönt men jobbigt på samma gång.
sjukt konstig dag. sjukt glad över en del planer, men så finns det saker som stoppar upp glädjen.
varför är inte allt bara så jäkla enkelt?
vet jag vill, vet precis vad jag vill, men viljan går på två håll. två helt olika håll. fan.

det är inte bäst såhär, men jag orkar inte slicka fötter mer.
student om en månad, tacka fan för det! att slippa vissa personers stil kommer bli heaven.

kluven som fan.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0